Officiell svensk rapportering till konventionen av det allmänna tillståndet har skett i form av den så kallade Landstudien (utgiven i bearbetad form: Bernes, C (Red.) 1994. Biologisk mångfald i Sverige - Monitor 14, Naturvårdsverket med flera). Rapportering av Sveriges framsteg i implementeringen av konventionen har hittills skett genom två generella nationella rapporter samt i tematiska rapporter om främmande arter och skogsekosystem (se CBD-sekretariatets lista över Nationella rapporter).

Miljömålsrådet presenterar årligen en utvärdering av arbetet mot de av riksdagen antagna miljömålen (ladda ner de Facto 2005 i pdf-format 1,9 MB; övriga finns på Bokhandeln). Som ett viktigt led i miljömålsuppföljningen bedriver ansvariga myndigheter utveckling av statistiska mått som beskriver viktiga förändringar inom miljöområdet. Flera av dessa så kallade miljömålsindikatorer rör biologisk mångfald. Läs mer på Miljömålsportalen.

Statistiska Centralbyrån presenterar fortlöpande data om vår miljö inklusive den biologiska mångfalden. Uppgifter om tillståndet hos den biologiska mångfalden presenteras också inom den nationella miljöövervakningen, data från många program kan hämtas från miljöövervakningens så kallade datavärdar.

Du hittar uppgifter om läget för hotade arter på ArtDatabankens webbplats .

Data om mark och vegetation, huvudsakligen baserat på Ståndortskarteringen, redovisas i Markinfo.

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, NILS, är ett nationellt program för övervakning av förutsättningarna för biologisk mångfald och förändringar i det svenska landskapet. Programmet inleddes 2002.

Bedömningsgrunder för miljökvalitet är ett klassificeringssystem avsett att underlätta tolkningar av miljödata.

Globalt

Sjätte partskonferensen till CBD 2002 antog målet att förlusten av biologisk mångfald ska signifikant minska till år 2010. Detta mål anammades senare även av Världstoppmötet om hållbar utveckling samma år. Målet har stor betydelse för att öka resultatinriktningen i CBD-arbetet.

Sjunde partskonferensen i februari 2004 tog beslut om att inrätta ett fåtal globala, så kallade försöksindikatorer för biologisk mångfald. Konferensen antog även vägledning för parternas utveckling av nationella och regionala indikatorer.

Viktiga globala aktörer för övervakning av biologisk mångfald är bland andra:

UNEP World Conservation Monitoring Centre

Millennium Ecosystem Assessment

Europa och Europeiska Unionen

Även EU har antagit ett mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. Beslutet togs vid toppmötet i Göteborg 2001. Läs mer om arbetet mot 2010-målet i Europa på Countdown 2010.

Inom EU har den Europeiska Miljöagenturen, European Environment Agency EEA, till uppgift att sammanställa data om miljötillståndet. Bland annat presenteras fortlöpande rapporter om tillståndet hos den biologiska mångfalden i Europa. EEA leder den pågående utvecklingen av ett samordnat europeiskt system för miljöövervakning. Inom detta projekt bedriver EEA:s European Topic Centre for Nature Protection and Biodiversity ett arbete med att ta fram kärnindikatorer för biologisk mångfald, i samråd med nationella miljömyndigheter.

EEA är också ansvarigt för EU:s portal för konventionen "European Community Clearing-House Mechanism".

I detta sammanhang kan även nämnas EU:s allmänna statistikorgan EUROSTAT.

Det finns också ett antal pan-europeiska samarbeten om biologisk mångfald, det vill säga sådana som inte har sin utgångspunkt i EU. I april 2004 bildades en samordningsgrupp för utveckling av pan-europeiska indikatorer för biologisk mångfald med utgångspunkt i CBD-beslutet 2004 om globala indikatorer för biologisk mångfald.