Tillbaka

Forskning om biologisk mångfald berör många olika vetenskapsgrenar. Det behövs grundläggande kunskap om alltifrån ekosystemens funktion till genetisk variation. För att lösa problemen med mänskliga verksamheter som medför förlust av biologisk mångfald krävs både tillämpad naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Exempel kan vara forskning om styrmedel (lagstiftning, skatter, ekonomiska bidrag, information mm.) eller forskning om kriterier för ett hållbart nyttjande av naturresurser, dvs. ett nyttjande som inte leder till en långsiktig minskning av mångfalden.

Diskussionerna om hur forskningen kan bidra till tillämpningen av konventionen har pågått alltsedan starten. Under 2006-08 förs förhandlingar om att stärka vetenskapens roll i arbetet inom konventionens teknisk-vetenskapliga organ SBSTTA. Parallellt pågår konsultationer om ett helt nytt internationellt organ för vetenskaplig rådgivning - IMoSEB.

Svensk forskning om biologisk mångfald

forskning.se - en portal till svensk forskning

De största svenska finansiärerna av miljöforskning är forskningsråden tillsammans med MISTRA och Naturvårdsverket. Genom EU:s ramprogram för forskning ges ytterligare stöd till svensk och europeisk miljöforskning.

De senaste åren har särskilda medel avsatts i statsbudgeten för forskning om biologisk mångfald. Medlen har fördelats via Vetenskapsrådet, Formas och ArtDatabanken. De projekt som fick stöd de första tre åren, 2002-2004, presenteras på webbplatsen BIOLOGISK MÅNGFALD , som drivs av Vetenskapsrådet i samarbete med Formas och Naturvårdsverket.

Globala forskningsprogram med anknytning till biologisk mångfald

Millennium Ecosystem Assessment är ett FN-stött arbetsprogram med syfte att förse beslutsfattare på olika nivåer med erforderlig kunskap om ekosystemens betydelse för det mänskliga välbefinnandet. Programmet avslutades 2005, men flera delprojekt pågår fortfarande och nya projekt i samma anda planeras, bl a en europeisk motsvarighet.

DIVERSITAS bildades 1991 som ett övergripande globalt samarbetsprogram för forskning om biologisk mångfald. DIVERSITAS har som uttalat syfte att förmedla vetenskaplig kunskap bl.a. till konventionen om biologisk mångfald. Ambitionen är att upprätta nationella DIVERSITAS-kommitteer (saknas i Sverige f.n.). Flera av nedanstående organisationer ingår i DIVERSITAS-samarbetet.

UNESCO , United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization har omfattande aktivitetsprogram , däribland många med beröringspunkter till biologisk mångfald.

IUBS, International Union on Biological Sciences bildades 1919 för samarbete inom de biologiska vetenskaperna. Utöver att vara delaktig i DIVERSITAS har IUBS ett flertal ytterligare program med anknytning till frågor inom konventionen om biologisk mångfald.

Global Change and Terrestrial Ecosystem (GCTE) är ett av huvudprojekten inom det s k International Geosphere-Biosphere Programme, IGBP . GCTE har bl a som mål att förutsäga effekterna av klimatförändringar på ekosystem (inkl. biologisk mångfald).

 
Europeisk forskning om biologisk mångfald

EU:s forskningsdirektorat, DG Research administrarar satsningar på biologisk mångfald i det innevarande sjätte ramprogrammet för forskning, framför allt i det tematiska programmet Global change and ecosystems . Arbetet är en direkt fortsättning av aktiviteter under det föregående, femte ramprogrammet . Bland dessa märks följande:

 

I Sverige kan ytterligare upplysningar och hjälp med ansökningar mm erhållas från Vinnova – Europaprogrammen och närmast berört forskningsråd, se ovan.

.

European Platform for Biodiversity Research Strategy (EPBRS) har bildats i syfte att föra en diskussion om biodiversitetsområdet i EU:s forskningsprogram. EPBRS syfte är i korthet att bidra till en ökad relevans och effektivitet inom den europeiska forskningen om biodiversitet. ERPBS verksamhet har bl a varit ett antal elektroniska konferenser och möten arrangerade av ordförandeländerna i EU. Höstens tema, som ordförandelandet Finland ansvarar för, är ”Actions for the 2010 biodiversity target in Europe- how does research contribute to halting the biodiversity loss?”
Naturvårdsverket har huvudansvaret för Clearing-house-mekanismen under konventionen om biologisk mångfald.
Ansvarig för sidan: Thomas Nilsson
Senast uppdaterad 2006-09-15