Konventionens övergripande mål
anges i artikel
1. De är, kortfattat:
- att bevara biologisk mångfald
- att nyttja dess beståndsdelar på ett
hållbart sätt samt
- att rättvist fördela den nytta
som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser
Syftet med konventionen är att ta ett helhetsgrepp
på problem som uppstår i samband med nyttjandet
av levande naturresurser. Det finns ett stort antal
avtal
och konventioner som berör bevarandet av specifika
naturtyper, vissa geografiska regioner eller kategorier
av arter. Konventionen för biologisk mångfald
har som roll att vara ett ramverk för övergripande
diskussioner och åtgärder på naturvårdsområdet.
Konventionens bredd medför å ena sidan att
det kan vara svårt att följa effekten av
beslut inom konventionen ner på det konkreta naturvårdsarbetet.
Samtidigt har konventionen, genom att den griper djupt
in i sociala och ekonomiska frågor, en politisk
sprängkraft som andra naturvårdskonventioner
saknar. Dess styrka är att den kopplar bevarandet
till utvecklings- och fattigdomsfrågor, vilket
har ökat naturvårdens politiska status inom
FN.
|